Magnifika PATAGONIEN

PATAGONIEN är den sydligaste delen av Sydamerika och har i århundraden lockat resenärer med sina storslagna vyer och enorma vidder. Genom att under samma resa kombinera Buenos Aires och Patagonien fick vi två helt olika upplevelser av Argentina – båda fantastiska på sitt sätt.

PERITO MORENO

Efter vår flygresa ner till Patagonien och El Calafate checkade vi in på Unique Luxury Patagonia. Vi valde att stanna här i två nätter för att kunna göra en heldagsutflykt till Los Glaciares National Park. Nationalparken, som ligger på gränsen till Chile, togs upp på UNESCOs världsarvslista 1981 och är det största skyddade området i hela Argentina.

Nertryckt mellan två berg skjuter glaciären Perito Moreno upp sig från vattnet som en blåvit vägg. För mäktig, för hög och för stor för att ta in. Glaciären är dimensionen som saknas när du under din livstid redan har sett hav, skog, stad och öken och den här dagen i februari känner jag mig komplett. Tänk att detta ens kan finnas på vår jord.

Att anlita guide är ett krav om du vill trekka uppe på den sextio meter höga glaciären – det är djupa sprickor överallt och isen förändras hela tiden. Vi blev utrustade med rejäla spikar på kängorna och behövde även vantar för att inte skära oss på de vassa iskristallerna. Jag överdriver inte när jag säger att detta är en av de mäktigaste dagarna i mitt liv.

EL CHALTÉN

Efter våra nätter i El Calafate tog vi bussen till El Chaltén, där vi checkade in på Destino Sur för fyra nätter. Här, i denna lilla by mitt bland bergen, fyllde jag fyrtio år. Jag kunde inte valt en bättre plats. Husen är små och färgglada, luften ren och hela byn andas vandring. Lederna börjar där husen slutar och det finns inget behov av att blanda in varken transporter eller guider.

Våra dagar i detta vandringsparadis var fantastiska. På tre heldagar hann vi med lika många vandringar – Las Aguilas, Laguna de los Tres och Laguna Torre. Hade vi båda varit helt friska och krya från start hade vi lagt den lättaste vandringen, den till vattenfallet Las Aguilas, i mitten som återhämtning. Nu valde vi istället att starta med denna korta tur i ett lugnt tempo för att samla krafter till kommande dagars lite större påfrestningar. 

Den andra dagen tog vi oss an El Chalténs mest berömda vandring, Laguna de los Tres. Och vilken vandring! Vi passerade skogar, floder och fält som tagna ur sagorna. Allt med det ståtliga bergsmassivet Fitz Roy som surrealistisk fond. Den sista timmen innan vi kom fram till själva lagunen var tuff och gick nästintill rakt uppåt, något man bör vara beredd på innan man ger sig iväg.

När vi relativt utmattade nådde toppen av stigningen och kunde se både Laguna de los Tres och Mount Fitz Roy samtidigt ville vi ingenting hellre än att bara få sätta oss ner, vila benen och njuta av utsikten. Tyvärr var vindarna både hårda och kyliga så återhämtningen blev inte lång. Vi gick fram till lagunen, men började snart vår vandring tillbaka mot El Chaltén igen.

Jag är glad att vi hade en tredje dag så att vi även hann med vandringen upp till Laguna Torre. Den här dagen hade vi solen med oss och landskapet var om möjligt ännu vackrare än dagen innan. Tack vare solen kunde vi denna gång ta av oss kängorna, äta vår matsäck och vila en stund mot de solvarma stenarna vid lagunen innan vi vände tillbaka. Det finns en liten räv som kommer hit varje dag, men tyvärr missade vi den precis.

Att någon gång i livet få chansen att uppleva landskapet här är en ynnest. En av de stora behållningarna med Patagonien är att omgivningarna hela tiden växlar, det är som att vara på en upptäcktsfärd utan slut. Det är märkligt, men ett av mina tydligaste minnen från vår vecka i Patagonien är den starka ovilja jag kände mot att åka härifrån.

LÄS MER: