Våren 2016 åkte vi på en långweekend där vi kombinerade BRATISLAVA och Wien. Städerna ligger bara drygt en timme ifrån varandra, och landar man på Wiens flygplats har man redan kommit en bit på vägen mot Bratislava. Jag hade aldrig varit i Slovakien tidigare, vilket gjorde resmålet extra spännande.
Vi landade på Vienna International strax innan lunch och tog bussen därifrån direkt till centrala Bratislava, en resa på cirka en timme. Vi hade bokat två nätter på ett hotell i närheten av busstationen, Falkensteiner Hotel Bratislava, och checkade in innan vi gick ut för att möta eftermiddagssolen.
Bratislava har fått smeknamnen Beauty on the Danube och Little Big City och har knappt en halv miljon invånare. Gamla stan påminner om sin motsvarighet i Stockholm, Tallinn eller Riga med kullerstensklädda gator och små butiker och restauranger som trängs sida vid sida.
En av de första sevärdheterna vi nästan snubblade över var the Watcher, en staty i mänsklig storlek på väg upp ur en gatubrunn. Det finns många liknande statyer i gamla stan, vilket ger Bratislava ett härligt stråk av humor. Det sägs att the Watcher antingen smygtittar under kvinnors kjolar eller att han bara är en typisk arbetare i ett kommunistiskt land som inte bryr sig så mycket om sitt jobb.
När vi reser försöker vi alltid hitta den bästa utsiktsplatsen. Det var därför självklart för oss att ta oss upp till UFO-restaurangen, som är en del av bron Nový Most. Vi gick längs det grafittitäckta gångstråket under bron, över till andra sidan Donau och tog hissen upp i en av pelarna. Nový Most invigdes 1972 och UFO-restaurangen ligger på 85 meters höjd. Man behöver inte äta när man är där, det går bra att liksom vi bara se på utsikten.
Bratislava är inte särskilt stort och de flesta sevärdheterna ligger inom gångavstånd. Mest känt är slottet, Bratislava Slott, som ligger på en kulle mitt i stan. Jag fascinerades dels av de grafiska trapporna på vägen upp och dels av den fina utsikten. Kanske tog detta väl mycket fokus av själva slottet i sig, och så här i efterhand känner jag att vi borde utforskat det bättre.
Mycket i det slovakiska köket är inspirerat av Tjeckien och Ungern, men i Bratislava finns även ett stort utbud av internationella restauranger. Nationalrätten heter bryndzové halušky och består av potatisdumplings med en fårostsås som garneras med bacon. Vi åt vitlökssoppa i bröd och köade även länge för varsin strut italiensk glass. Kafékulturen i Bratislava är påtaglig, nästan som i Wien, och för den som tycker om öl finns det flera lokala ölsorter att välja bland.
Tjeckoslovakien delades i Tjeckien och Slovakien 1993. Om man inte bara är intresserad av äldre byggnader i gamla stan finns det en hel del arkitektur från det kommunistiska styret kvar att se runt om i Bratislava. Nový Most-bron är ett exempel men vi besökte även fler intressanta byggnadsverk – det slovakiska radiohuset the Pyramid, Fountain of Union på Freedom Square och bostadsområdet Petržalka på andra sidan Donau med dess funktionalistiska höghus Panelaky.
Efter två nätter i Bratislava tog vi tåget tillbaka mot Wien. Senare har jag hört talas om ett mysigt kattcafé (Mačkafé), en trevlig naturupplevelse (Bratislava Forest Park) och ett berg i utkanten av Bratislava med fina hus, restauranger och ett tv-torn (Kamzik) som jag gärna skulle vilja besöka. Det finns alltså anledning att åka tillbaka till denna charmiga huvudstad.